Åsnan

När ni kommer in i den hittar ni genast en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er vad ni gör, så svara: Herren behöver den, och han skall strax skicka tillbaka den.” (Mark 11)

Många tecken som Jesus gör, gör han ju för att det står i profetiorna om Messias. Så är det väl också med åsnan han rider in på till Jerusalem, om jag minns rätt? Han hade dröjt med det. När han slutligen tar steget väljer han att bäras av ett djur. Han, som i flera år vandrat runt på sina egna fötter, låter nu djurets hovar först beträda stadens heliga mark.

Det gör åsnan till en viktig figur i passionsberättelsen, någon som många präster den här dagen tar fasta på i sin predikan. Vi, säger de, är den åsnan.

Men det innebär också att åsnan är vi.

Det finns något svindlande i detta. Om vi är den åsnan kan vi inte fortsätta att behandla djuren som slavar undanstoppade i mörka fabriker. De är vår möjlighet att som Gud bli människa. Djuren går med oss på vägen till befrielse. Lyft upp dem, som åsnan lyfte Kristus. Amen.

De ledde åsnan till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den. Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra strödde ut löv som de tog från träden runt om. Och de som gick före och de som följde efter ropade: ‘Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn.’ Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!” Så kom han in i Jerusalem och gick till templet.

About Sofia Lilly Jönsson

Musikvetare och kulturskribent i Stockholm, chefredaktör och ansvarig utgivare för Evangelium. Döptes en månad gammal, förstod varför trettio år senare.
This entry was posted in Evangelium. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>