Demokratin i Svenska Kyrkan mår inte så bra – behöver själavård

church_state

Biskop Eva Brunne – som haft många kyrkopolitiska uppdrag för Socialdemokraterna – sade sig inför valet vara ”omåttligt stolt” över den demokratiska strukturen i Svenska Kyrkan. Men frågan är hur bra den här demokratiska (och partipolitiska) strukturen mår. Närmare 90 % av de röstberättigade avstår från att rösta och med inga mått mätt kan en organisation med ett så lågt valdeltagande bedömas som en ”fungerande demokrati”.

Jag tänkte i det här blogginlägget pröva två tankegångar: dels att kyrkovalsresultatet visar att systemet fungerar och dels den motsatta tanken att resultatet istället visar att systemet inte alls fungerar. Min tes är att den sistnämnda tankegången ligger närmast sanningen.

I sin kommenterar till kyrkovalet konstaterar Svante Fregert (chefredaktör på Kyrkans Tidning) att det funnits en hel del kritik gentemot det partipolitiska systemet i Svenska Kyrkan ”såväl från kulturradikalerna i Stockholmspressen som från kyrkans inre”. Jag vet inte riktigt vilka dessa kulturradikaler är, jag vet inte ens vad ordet betyder nu för tiden, men jag vet att vissa som skrivit om det i Stockholmspressen också tillhör Svenska Kyrkan.

Som om man för övrigt inte kunde vara radikal och tillhöra kyrkans inre på samma gång – Jesus var ju väldigt radikal. Den nuvarande påven Fransiscus är också han i många avseenden radikal, så här sa han till ett exempel som nyvald påve i ett tal till ambassadörer från olika delar av världen:

”I encourage the financial experts and the political leaders of your countries to consider the words of Saint John Chrysostom: ‘Not to share one’s goods with the poor is to rob them and deprive them of life. It is not our goods that we possess, but theirs’.”

The Pope also decried the emphasis on consumption and a culture which allows human beings themselves to be considered ”consumer goods which can be used and thrown away.”

”We have created new idols,” said Pope Francis referring to an old biblical story. ”The worship of the golden calf of old has found a new and heartless image in the cult of money and the dictatorship of an economy.”

och han borde väl tillhöra ”kyrkans inre”. (Fast kanske inte etablissemanget i Svenska Kyrkan.) Hursomhelst så skriver Fregert:

Men nu har väljarna sagt sitt och de verkar i en överväldigande majoritet finna det både gott och praktiskt att orientera sig även i kyrkovalet efter politiska ideologier och varumärken.

För det första bör vi nog ta det där med en ”överväldigande majoritet” i sin kontext. Av alla som var röstberättigade ( 5 453 0000) var det 3,6 % som röstade på Socialdemokraterna (till kyrkomötet, motsvarande riksdagen alltså) som således fick 29,4 % av alla röster. Ytterligare ungefär 5 % av de röstberättigade röstade på andra alternativ som står politiska partier nära, även om Borgerligt Alternativ säger att de är:

partipolitiskt obundna. Vår uppfattning är att kyrkan ska styras av personer som har kyrkan, dess värderingar och tro som utgångspunkt – inte politiska åsikter och agendor.

Om vi tar Borgerligt Alternativ på orden (vilket Fregert, utan närmare motivering, inte gör) så innebär det att ungefär 37 % av de som röstade, röstade för att kyrkan skulle styras av icke-politiska grupperingar.

Men visst, det är ändå 63 % av de som röstade som röstade på partipolitiska alternativ.

Är detta då en indikation på att partipolitiska skiljelinjer i Svenska Kyrkan är rimliga? Det är den slutsatsen som Fregert tycks dra:

Slutsatsen blir att det politiska landskapet även framgent kommer att ha betydelse i kyrkan – om väljarna själva får välja. Och det är väl det som är meningen.

Men om ideologiska skiljelinjer mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna inte kan vägleda oss om hur Svenska Kyrkan bör fira gudstjänst, utöva diakoni, undervisa om kristen tro och bedriva mission – vilket är Svenska Kyrkans uppgift enligt kyrkoordningen – så kanske man inte ska nöja sig med att konstatera att av de få som röstade, så röstade en majoritet på partipolitiska alternativ.

En fungerande demokrati är beroende av att vi har en mer djupgående debatt och mer kritisk analys än att enbart analysera röstningen och säga att ”väljarna har sagt sitt”. För att ta ett enkelt exempel: att Sverigedemokraterna får 20 % av rösterna i vissa församlingar i Skåne (som t.ex. Burlöv) visar inte att det är ”meningen” att det ska vara så i Svenska Kyrkan.

Man kan, om man vill tänka lite kritiska tankar, prova till exempel följande tankegång:

om en kristen kyrka inte kan vägledas med hänvisning till Centerns, Vänsterpartiets eller Socialdemokraternas ideologiska skiljelinjer, hur kommer det sig då att människor ändå orienterar sig med hänvisning dessa alternativ i kyrkovalet?

Ett förslag är att tänka tanken att det kan bero på att många av de som röstar saknar kunskap för att ta ställning till de kyrkliga frågorna och därför röstar ungefär som de gör i riksdagsvalet – då röstar de ju ändå på något som de känner till och sympatiserar med i andra avseenden – som till exempel i Burlöv.

En av världens mest namnkunniga demokratiteoretiker är statsvetaren Robert Dahl. I sin bok On Democracy listar han fem aspekter av demokratins ideal. Demokratin syftar till att uppnå politisk jämlikhet och för att uppnå detta krävs det mer än endast att människor röstar. Det krävs också att människor förstår vad de röstar om, tar del av debatten och gör informerade val– detta kriterium kallar Dahl för ”upplyst förståelse”.

Istället för att säga att ”valet visar” att partipolitiska skiljelinjer är goda vägledare för Svenska Kyrkan kan man ju tillåta sig att fundera ett steg till och fundera på om inte detta kanske snarare understryker problemen med det här systemet.

Röstande på partipolitiska alternativ behöver inte säga att detta är ett rimligt system i Svenska Kyrkan – det kan bero på att många av de som röstar inte förstår vad det är de röstar om men väljer nomineringsgrupper de känner igen från helt andra sammanhang.

Det är också värt att notera i församlingar med många engagerade medlemmar (som rimligen i allmänhet har större kunskap om kyrkans liv än passiva medlemmar) där får de icke-politiska nomineringsgrupperna undantagslöst många fler röster – som t.ex. i Sollentuna församling där POSK (partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan) fick 45 % av alla röster. I många församlingar finns överhuvudtaget inte några partipolitiska alternativ för val till kyrkoråden. Som i Bollebygd där tre opolitiska alternativ delar på styret.

Låt oss leka med tanken att det istället skulle vara debatt i Riksdagen mellan Frimodig kyrka och POSK om huruvida man bör införa EMU i Sverige. Det finns ungefär lika goda förutsättningar för Frimodig Kyrka och POSK att besvara dessa frågor utifrån sina partiprogram som det finns för Socialdemokraterna respektive Centern att debattera frågor som rör det nya Kyrkohandboksförslaget, utifrån sina ideologiska grunder.

Om vi också leker med tanken att kyrkligt introverta människor (och att dessa var i majoritet i Sverige) skulle rösta på Frimodig Kyrka eller POSK i riksdagsvalet så betyder inte det automatiskt att dessa har gjort ett informerat val och att demokratin visar att kyrkliga nomineringsgrupper bör ta hand om dessa frågor. Det kan bero på att de som röstar inte förstår vad statens uppgifter är och att de röstar utifrån de nomineringsgrupper de känner till, i det här fallet från den kyrkliga kontexten.

En rimligare slutsats av att närmare 90 % av de röstberättigade inte röstar alls i kyrkovalet och att 8 % av de röstberättigade (det vill säga vad Fregert kallar ”en överväldigande majoritet”) röstar på partipolitiska alternativ är att demokratin inte riktigt fungerar som den ska i Svenska Kyrkan.

Detta understryks också av politiserade valfilmer från Socialdemokraterna där man fokuserar på frågor som kan mobilisera väljare som inte har någon kunskap om kristen tro och helt utelämnar det som är centrum i Kyrkans tro, att Gud kallar oss till gemenskap med honom själv, genom tron på en korsfäst och uppstånden Jesus.

This entry was posted in Evangelium. Bookmark the permalink.

11 Responses to Demokratin i Svenska Kyrkan mår inte så bra – behöver själavård

  1. David Castor says:

    Välskrivet som vanligt, Christoffer.

  2. Klaus S says:

    …jo, bra och intressant text, men…
    Även om jag som nybörjare håller med om att systemet är vrickat, så börjar jag efter ett antal systemkritiska blogginlägg känna mig lite rastlös. Är det inte dags att lämna det här snart, för den här gången? Risken är att kyrkan blir för upptagen med sig själv kanske? Spotta i nävarna och ta tag i något annat, som just nu går att påverka? Bara en känsla.

    • Snart nog finns det säkerligen en massa annat att fundera kring.

    • Sofia Lilly Jönsson says:

      Jag tycker det är svårt att säga till andra vad de ska känna för att engagera sig i. Det är så få som verkligen gör det, och så många fler som inte gör någonting alls än att tycka vad andra ska göra och inte göra. Då tycker jag att det viktiga är att inte försöka stoppa någon som talar. Särskilt när de skriver ideellt utifrån egen drivkraft och inte är anställda av prenumererande läsare. Däremot kan man alltid invända mot sakfrågor och relevans, analys och sådant. Är det bra så är det bra, är det dåligt så behövs det inte. Oavsett hur mycket eller lite som sagts i samma fråga förut.

      • Klaus S says:

        Du har rätt. Menade verkligen inte något stort/illa och ingen kritik alls mot någons text. Hade man suttit på ett café och pratat hade diskussionen funkat på ett annat sätt. Såhär som skrivna kommentarer blir det lätt lite fel…

        • Sofia Lilly Jönsson says:

          Ingen fara. Jag tycker bara det är så viktigt att man ger just kritik för innehållet, eller helt enkelt hoppar över det man inte är intresserad av.

  3. Christoffer says:

    David: Tack!

    Klaus S: Det håller jag helt med om. Det här blir min sista text om kyrkovalet för den här gången. Jag tänkte skriva om något helt annat och vänta till nästa vecka, men så såg jag att Fregert försvarade systemet utifrån valresultatet och det tyckte jag att jag ville problematisera.

    Men samtidigt är det ju bara tre dagar sen valet och det är inte så konstigt om det pågår lite efterdiskussion här eller på andra ställen.

  4. laxsill says:

    För det första, jag har inte varit med om någon större organisation med ett valdeltagande till det högsta beslutande organet på över någon procent som inte skäms över sitt valresultat. Det är som att så fort ett vettigt större system införs så märker folk att fler personer deltar i riksdagsvalet. Okej? Vem bryr sig? Ideella demokratiska organisationer har lågt valdeltagande. Så är det. Svenska kyrkan ligger precis över Uppsala studentkår i valdeltagande, och Uppsala studentkår är en av Sveriges bästa kårer i sin storlek när det kommer till valdeltagande (tror jag). Samma ångest finns där. Men prova att jämföra Svenska kyrkan eller Uppsala studentkår med något annat organ. Hur många röstar till högsta beslutande organ inom Scouterna? Inom Svenska kyrkans unga? Inom politiska ungdomsförbund? Det är dags att folk slutar vara så förbannat jäkla nervösa över valresultatet.

    För det andra. Att folk antar att Borgerligt Alternativ är politiska är väl för att de till största delen är moderater? Att de sedan vill dölja sina värderingar i hopp om att folk ej granskar dem är såklart deras rättighet, men varför ska en seriös debattör dölja det?

    För det tredje. Båda sakerna framstår som mer intressanta när texten går in på att det viktiga inte är att folk röstar utan att folk är insatta och aktiva. Förstår du att det skulle innebära att röstdeltagandet skulle minska till en bråkdel? Inte bara i kyrkan utan i demokratiska system över lag (vilket inte innebär att jag personligen håller med dig och Dahl på den punkten).

    För det fjärde. Har verkligen något parti samma politik i kyrkan som i riksdagen? Jag tvivlar på det. Inte de sossar jag röstade på iallafall (varav den ena av två verkar vara med och driva den här bloggen :-) ).

    • Christoffer Skogholt says:

      Laxsill:

      För det första: Jag känner till att Uppsala studentkår har ett lågt valdeltagande och det har varit en återkommande kritik emot dess legitimitet i alla de år jag varit medlem i den – och det uppfattar jag som rimligt. Att samma är fallet också i Svenska Kyrkan uppfattar jag alltså också som rimligt. Så när du frågar om vem som bryr sig om valdeltagandet skulle jag vilja säga: alla som bryr sig om en fungerande demokrati. :)

      För det andra: Jag vet inte hur man bör räkna Borgerligt Alternativ. Men jag hävdar att man åtminstone måste motivera, om man räknar en nomineringsgrupp som uttryckligen säger att de inte vill att det ska finnas partipolitik i Svenska Kyrkan som just partipolitisk.

      Att det finns moderater i den gör den inte till partipolitisk. Det handlar om dels dess idéprogram och vilka ideologiska principer man utgår ifrån, dels om vilket inflytande som ett parti har.

      För det tredje: Jag säger inte att man ska vara insatt istället för att rösta. Jag (och Dahl) säger att röstandet är ett nödvändigt, men inte tillräckligt kriterium för en fungerande demokrati.

      Det krävs också att man förstår de frågor man tar ställning till och röstar på grundval av denna förståelse.

      Det är detta som jag menar att Fregert gör det enkelt för sig genom att förbise. Att det är många som röstar partipolitiskt behöver inte betyda att partipolitik är relevant för Svenska Kyrkan. Det kan också bero på att människor röstar på det som de känner till och sympatiserar med i andra frågor.

      Det är en rimlig förklaring till varför Sverigedemokraterna är så stora i just Skåne – jag tror inte att just Skånes kyrkoaktiva tycker att Sverigedemokraterna har förstått vad kyrkans uppdrag är. Däremot tror jag att många fler sympatiserar med Sd i Skåne än i andra delar av Sverige.

      Att Svenska Kyrkan har blivit politiserad tycker jag är uppenbart dels då Sverigedemokraterna får så mycket röster, dels då man i valrörelsen – som i Socialdemokraternas valfilmer . bortser från det som är Kyrkans centrum och försöker mobilisera väljare genom att framställa två teologiska frågor som enbart jämställdhetsfrågor. Frågor som man vet kan mobilisera väljare. Men problemet är att man också förenklar en teologisk diskussion.

      En teologisk reflektion måste inbegripa både det som är politiskt relevant men också det som är specifikt teologiskt relevant och här kommer den kristna trons urkunder in.

      Det är inte så enkelt att en person som är emot samkönade äktenskap per definition drivs av en vilja att ”göra skillnad på människor” så att vi kunde förlägga större delen av kristenheten i samma fack som Sverigedemokraterna.

      För det fjärde: Jag säger inte att man för samma politik, det vore ganska absurt. Jag hävdar inte att man kommer debattera jobbskatteavdraget i kyrkomötet. Däremot säger jag att de frågor som har med kyrkan att göra i kyrkan inte kan besvaras från de partipolitiska partiernas ideologiska grunder..

      Anglikanska kyrkan brukar säga att dessa saker som skall vägleda oss är ”Skriften, Traditionen och förnuftet”. Förnuftet inbegriper bland annat det vi lär oss om skapelsen genom vetenskapen. Hit hör, skulle många säga, en ny förståelse för hur homosexualitet uppkommer – jag menar att det är en del av skapelsens naturliga variation, och bör bejakas. Jag tyckte att välsignelseakten var en bra mellanväg och det är min position att man borde behållit den.

      Det betyder inte att jag ”vill göra skillnad på människor” – jag blir trött på den typen av politiserade resonemang.

      I ett sekulärt sammanhang kan du bortse från skriften och traditionen, men det kan du inte i ett kyrkligt sammanhang. Ett kyrkligt sammanhang kan heller inte bortse från det vi lär oss nytt om världen, för att det kanske utmanar gamla tolkningar.

      Mvh Christoffer

  5. Ulf Hjertén says:

    Christoffer! Tror Du, att vi som röstat på kandidater nominerade av människor i de politiska partierna till församlingar, stift och kyrkomöte, är så okunniga om vad kyrka är som du antyder i ditt långa inlägg? Då är du endera högmodig eller djupt okunnig. Jag har deltagit i valmöten och samtalat med många kandidater och blivit imponerad av deras kunskaper och engagemang. De är sannerligen inte så ytliga som många webbproffs gör gällande. Att hela valproceduren, inte minst med tanke på 150 miljonerskostnaden, är alltför komplicerad hoppas jag liksom många med mig blir en het fråga i kyrkomötet den kommande valperioden. Men det är inte detsamma som att de valda ledamöterna inte vet vad det handlar om i kyrkan.

  6. Christoffer Skogholt says:

    Ulf:

    Som jag skrev i mitt tidigare blogginlägg så vet jag att det finns många i de partipolitiska nomineringsgrupperna som har ett stort engagemang för ”teologi och andliga visioner”.

    Vad jag däremot hävdar är att de har detta engagemang i kraft av att de är kyrkligt engagerade och inte utifrån sina övertygelser om (till exempel) Centerns eller Socialdemokratins goda lösningar för samhället.

    Därför anser jag också att det är bättre att de kanaliserar sitt engagemang genom kyrkliga nomineringsgrupper som inte har sin grund i dessa sekulära ideologier.

    Det betyder heller inte att alla som röstar på dessa kunniga och varmt troende personer är oinsatta om kyrkliga ting.

    Vad jag däremot hävdar är att det finns en hel del personer som inte är insatta i kyrkliga frågor som i brist på denna kunskap röstar på just de partipolitiska grupper som de annars sympatiserar med. Det är så jag förklarar till exempel det höga stödet för Sverigedemokraterna i vissa delar av Skåne.

    Det är alltså viktigt att komma ihåg vilken fråga jag försöker besvara i mitt blogginlägg.

    Det är om valresultatet bör tolkas som ett stöd för att dagens partipolitiska system och den demokratiska struktur som kanaliseras genom detta kan sägas vara välfungerande. Jag försöker däremot inte besvara frågan om alla som är engagerade i Socialdemokraterna (eller de andra partipolitiska nomineringsgrupperna) är okunniga eller oengagerade. Den frågan skulle jag besvara (och har redan delvis gjort det, i mitt ovan nämnda blogginlägg) med ett bestämt nej!

Lämna ett svar till Pär Parbring Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>