Dokument: Rum:1 5 oktober, Uppsala

I fredags höll Tidskriften Evangelium det första rummet på Katedralkafeet i Uppsala, vänligen inbjuden av Domkyrkoförsamlingen vars hus det är (och där Carl von Linné inte har disputerat men troligen vandrat igenom lokalerna).

Bortsett från att jag hade bett Josefin (som litteraturredaktör), Judith (som ordförande) och Jan (som redaktionsrådgivare) att säga några ord om sina tankar om tidskriften men totalt glömde bort det när vi var där, och att värderingsövningar kanske inte är att fösa runt folk i olika hörn, tyckte jag att det blev ett bra samtal och att många saker kom fram.

Ungefär tjugo personer kom till Rum:1. De flesta var på något sätt involverade i tidskriftens första nummer.

Det är viktigt att komma ihåg att en person är ansvarig för innehållet i tidskriften och inte ens styrelsen hade läst nummer 1 innan det publicerades. En kulturtidskrift är inte en förening som man blir medlem i utan en redaktionell plattform, ett offentligt rum att tänka och tala i. När det i anteckningarna nedan talas om ”vi” gäller det vi:et bara där och då; det är ett öppet vi som man kan gå in och ut ur. Man behöver alltså inte ansluta sig till ett tänkt ”vi” och hålla med vad det nu säger.

Carolina förde anteckningar som stöd för minnet. Marta och David tog kort.

Josefin Holmström, Hanna Lönneborg, Ulrika Carlström Nordkvist, Magnus Hagberg, Andreas Fagrell, i förgrunden Mattias Thurfjell

 

Notes från en releasekväll
RUM 1: ”Vad vill vi med en ny kulturtidskrift?”
Katedralcaféet, Uppsala. Fredag 5 oktober 2012. Releasekväll för Evangelium.

Vilka är vi? En kort övning först. Fyra hörn. Vi kallar oss alla kristna. Det är den gemensamma nämnaren. Alla är dock inte medlemmar i Svenska kyrkan. De flesta av oss firar gudstjänst minst en gång i veckan. Många är eller studerar till att bli präster i Svenska kyrkan. Även i Evangelium, som strävar efter att engagera hela kyrkan och inte bara teologerna (dock är ingen av de tre redaktörerna teolog).

Måste man vara eller bli präst för att få röst i kyrkan? Var förs det kyrkliga samtalet, vem är med? Vad skulle hända, skulle något hända, om man skapade en plattform för ett bredare samtal?

Vilka kulturtidskrifter känner vi till? Signum, NOD och Bang, kommer upp. Tidningen Vi? Osäkert. Vad är en kulturtidskrift? En kulturtidskrift är inte en lagom blandning kulturnyheter som den som syns i morgontidningarnas kulturbilagor, det är något annat. Idédriven är ett ord som kommer upp. En kulturtidskrift drivs av en idé, det finns något som den vill problematisera.

Vad är det att vara kyrka? Vi talar om viljan att lyfta teologin från att vara ett specialområde. Att inte beskriva vad det är att vara kyrka från ett teologiskt perspektiv, utan att söka visa vad det är, idémässigt.

En tanke lyfts fram: Allt som är mänskligt är kultur. Hur ser man på det mänskliga från ett kristet perspektiv?

Jan Eckerdal, Marta Axner, Sofia Lilly Jönsson

 

Första numret av Evangelium är nära sammanflätat med kristen/religion/kyrka, och mer specifikt det svenskyrkliga. Innehållet ska någonstans spegla det som är relevant för SvK. Fokus kan gå längre ut, inte hålla sig så troget kring Svenska kyrkans verksamhet. Evangelium har uppstått i den svenskkyrkliga kontexten och det är där den vill verka, men det handlar mer om perspektiv än om former. Vad står den svenskkyrkliga kontexten för? Tolerans, till exempel, är ett ord som ofta används i kyrkliga sammanhang. Vad betyder det ordet i en svenskkyrklig kontext? Hur gestaltar vi det? Finns det en gemensam gestaltning? Evangelium är inte en produkt, utan en möjlighet. Hur kan man använda den?

Vad kan vi begära av kyrkan? Evangelium drivs genom en kulturförening och dess överlevnad hänger på möjligheten att sälja prenumerationer. Förhoppningen är att församlingar ska köpa in grupp prenumerationer med x antal inloggningar för alla som arbetar inom församlingen. Sofia noterar en trend hitintills att kyrkoherdar och andra ledare tecknar enskilda prenumerationer snarare än församlingsprenumerationer. Att prenumerationspengar kommer in är avgörande då redaktionen är, och ska, vara fri och oberoende. Behöver Svenska kyrkan en röst som inte har kyrkan själv som avsändare? Ja. Kanske borde frågan omformuleras. Det handlar inte om vad vi kan begära av kyrkan utan mera om: I vilket förhållande till kyrkan vill vi stå?

Tankar har framförts i debatten om att avsätta pengar till ett inomkyrkligt presstöd men oklart om detta går igenom eller när. Bör Evangelium i så fall söka sådant stöd? Redan nu finns en mängd kyrkliga tidskrifter som går runt. Det finns även fördelar med knappa resurser – det kan vara bra och utvecklande. Det finns en poäng i att stå på egna ben. Behövs Evangelium kommer den överleva.

Vilka Rum vore kul? Här finns två olika tankar – dels att ha öppna rum kring olika teman och i anslutning till att nya nummer släpps och dels att hålla Rum på till exempel personaldagar. Sofia lyfter frågan om det finns olämpliga rum – det vill säga om det finns platser där Evangelium inte borde vara. Det finns säkert olämpliga rum men samtidigt är tanken med Evangelium att skapa bredd och ge plats åt olika röster. Konstruktiv dialog. Samtidigt är det värt att tänka på att Rum skickar signaler – och att det kan vara bra att starta med neutrala rum och utifrån det bygga bredd och höjd men tanken med Evangelium är att den ska kunna finnas både på Pride och på AfK:s kyrkodagar.

Rum finns även som en funktion i nättidskriften – en plats för debatt på nätet. Tanken är att man inte har kommentarer under respektive artikel utan att samtal förs i ett diskussionsforum. Förhoppningen är att få till bra diskussioner där läsarna styr rummen, delar med sig. Som redaktör modererar Sofia dessa för att undvika debatter som spårar ur.

Ska läsare kunna starta egna diskussionsfrågor? Det går inte nu. Kan vara eftersträvansvärt.

Hur har lanseringen gått? WordPresstatistiken är inte så tydlig, men tusentals klick på förstasidan under releasedygnet. Cirka 20-30 gruppprenumerationer varav Järfälla församling är störst, samt cirka 100 enskilda prenumeranter. Bra första respons.

Bonusmaterial är en sida med material som uppdateras mellan numren för att skapa ett flöde. Det kan vara texter, ljudfiler eller film. Det kan också vara den plats där mer ovana skribenter får pröva sina vingar. En tanke är att bjuda in gäster och prata, att göra intervjuer. Vad händer mellan numren är en fråga att gå vidare med. Besöksstatistiken kommer toppa då nya nummer kommer ut, men hur håller man den uppe mellan numren. Å andra sidan inte viktigt att hålla en jämn statistik, utan att utgöra en grund för konstruktiv debatt.

Sofia gick igenom kraven för nationellt presstöd och igen kom samtalet in på vikten att stå oberoende. Evangelium kan söka stipendier eller annat stöd men viktigt att inte göra sig beroende av någon. Det finns en risk med en stor finansiär i och med att finansiären kanske då på sikt vill styra innehåll. Det finns en styrka i att ha växt fram ur gräsrotsnivå och nu är det hårt arbete som gäller. Vi måste visa vad vi är genom att göra det vi är bra på.

Gabriel Fjellander, Mattias Thurfjell, Jan Eckerdal (från middagen efteråt)

About Sofia Lilly Jönsson

Musikvetare och kulturskribent i Stockholm, chefredaktör och ansvarig utgivare för Evangelium. Döptes en månad gammal, förstod varför trettio år senare.
This entry was posted in Rum. Bookmark the permalink.

5 Responses to Dokument: Rum:1 5 oktober, Uppsala

  1. Pingback: Länk till en releasekväll och ett Rum « Rambling thoughts

  2. Anders Stenström says:

    Liten korrekturanmärkning till ovanstående: ”AfK:s” ska nog vara ”aKF:s”.

  3. Anders Stenström says:

    Några fler spridda tankar: ”Hur ser man på det mänskliga från ett kristet perspektiv?” Och ser det kristna från ett (allmän)mänskligt?

    ”kyrkoherdar och andra ledare tecknar enskilda prenumerationer snarare än församlingsprenumerationer” Antagligen för att skaffa sig en uppfattning innan man vågar klippa till med en församlingsprenumeration.

    ”Evangelium kan söka stipendier eller annat stöd men viktigt att inte göra sig beroende av någon. Det finns en risk med en stor finansiär i och med att finansiären kanske då på sikt vill styra innehåll.” Eller bara helt enkelt att finansiären inte har råd längre, eller prioriterar om.

    • Sofia Lilly Jönsson says:

      Anders, det du säger om att bilda sig en egen uppfattning är en tanke men inget vi ser i praktiken. Skillnaden mellan vilka herdar som väljer enskild prenumeration och grupprenumeration är snarare att de förra företräder ekonomiskt starka församlingar och de senare vill stödja ett ideellt initiativ som detta. Men det är en tendens, inget statistiskt säkerställt underlag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>