Fädernas kyrka – igen

190px-Jimmie_Åkesson,_(SD)-ledare,_med_Louise_Erixon.

Jimmie Åkesson sommartalade i hemstaden Sölvesborg igår (lördag 24/8) och talade bland annat om vikten av att SD mobiliserar inför det stundande kyrkovalet. Socialismen och liberalismen har gjort Svenska kyrkan mindre ”svensk” och mindre ”kristen”, säger Åkesson och väntar sig naturligtvis att med det uttalandet hämta hem en hel hög med billiga poäng (och kanske röster). Orden är säkerligen valda med omsorg, och de passar som hand i handske i en kyrkdebatt där det ofta hävdas, både inomkyrkligt och från annat håll, att Svenska kyrkan är otydlig, att hon rör sig bort från traditionen och sitt arv, bort från det genuint kristna. Dagens ledarblogg kommenterar på ett förtjänstfullt sätt Åkessons fenomenala felslut om en nationell ”svensk” Kyrka med stort K, så det tänker jag inte vidare ta upp här. Istället är det något annat som gnager mig, något som kan tyckas vara en detalj, men en detalj som gör stor skillnad. För uppenbarligen är det något i namnet ”Svenska kyrkan” som förvirrar, inte bara Åkesson utan även många andra. Varför detta namn?

Att det största kristna samfundet i Sverige bär namnet Svenska kyrkan är ingen markering eller avståndstagande gentemot utlänningar eller invandrare i Sverige. Det är heller inte till för att avgränsa kyrkan i Sverige från resten av kristenheten. Beteckningen Svenska kyrkan uppträder officiellt först år 1860 i den så kallade dissenterlagen, då det görs möjligt att utträda ur Svenska kyrkan med villkor att man inträdde i ett annat av staten godkänt kristet samfund. Av praktiska skäl behöver man då benämna de olika samfunden – tidigare har det i statens ögon ju inte funnits mer än ett – och då blir Svenska kyrkan det namn man väljer. Svenska kyrkan har ingenting med svenskhet att göra (vad nu det skulle kunna tänkas vara) utan betyder helt enkelt den del av Kyrkan (det vill säga kristenheten) som tar form inom Sveriges land. Svenska kyrkan har aldrig definierat sig som ”svensk” utan efter reformationen som evangeliskt-luthersk, vilande på apostolisk grund.

Men, historielektionen till trots, vad är egentligen problemet? Ja, jag vill svara att problemet inte egentligen sitter i namnet – vad är ett namn? – utan det handlar om Svenska kyrkans minst sagt problematiska förhållande till staten. För det är ju ändå så, att även om hon vilar på en apostolisk grund, så har seklerna som nationalstatskyrka satt sina närmast outplånliga spår, spår som gör att partiledaren för SD sommaren 2013 tycker att det är värt att lyfta upp Svenska kyrkan i sitt sommartal. Efter år 2000 är hon en friare kyrka i förhållande till statsmakten, men hennes självbild har inte slagit sig fri. Så länge den inte är det så kommer hon vara ett ganska enkelt villebråd för den som vill jaga och kalasa. För fortfarande vill hon så gärna vara någon att räkna med, någon viktig och gärna lite viktigare än andra! Någon som är självklar gäst och ceremonimästare vid prinsessbröllop och riksdagsöppnande. Någon som är stor och stark och trygg, någon som håller ordning och reda och lär folk veta hut… ja, som en sådan där ”svensk”.

Du gamla du fria ur Gula hund

About Judith Fagrell

Präst i Ardala församling utanför Skara. Döpt, konfirmerad och prästvigd i Skara domkyrka. Ordförande i föreningen tidskriften Evangelium. Kan prata i timmar om kompostering, engelska rosor och spadgrävningens terapeutiska egenskaper.
This entry was posted in Evangelium kommenterar, Svenska kyrkan. Bookmark the permalink.

11 Responses to Fädernas kyrka – igen

  1. Ccarita Wallman Larsson says:

    Hej jag har med intresse tagit del av det du skriver om Svenska kyrkan, min fundering emanerar till att jag är uppvuxen i Finland och jag har aldrig förstått varför Sverige inte valt att använda benämningen
    Evangelisk Lutherska Kyrkan i Sverige, vad trod du om det undrar
    mvh Carita
    fötroendevald i Järfälla församling
    stiftsfullmäktig i Stockholms stift

    • Judith Fagrell says:

      Hej Carita!
      Du är inte den enda som ställer och har ställt den frågan. Vad jag vet så anknyter den internationella beteckningen på Svenska kyrkan till just begreppet evangelisk-luthersk, men man har valt att stå fast vid det inarbetade ”Svenska kyrkan” i Sverige. Personligen tycker jag att ELK i Sverige är bättre, det knyter på ett tydligare sätt an till en större del av kristenheten och då blir kopplingen till nationalkyrka och nationalstat inte lika självklar.

      • Judith Fagrell says:

        … men för att utveckla svaret lite så är poängen inte namnet i sig. Det är ju inte enbart namnet som gör att vi tror att Svenska kyrkan har någonting med staten Sverige att göra, utan det är hur hon agerar. Det var väl knappast någon som trodde att Svenska missionskyrkan hade något intimare samröre med svenska staten bara för att man hade ”Svenska” med i namnet.

      • kristoffer cederberg says:

        Svenska kyrkan heter väl Svenska kyrkan just för att den finns i Sverige. Dess verksamhet i utlandet kallas Svenska kyrkan i utlandet (SKUT).
        Jag har stora svårigheter att förstå att detta skulle vara ett problem!

        Det heter Church of England och om jag inte missminner mig heter det tyska kyrkan osv.

        Det är lustigt att minsta antydan till ordet svenskt i något sammanhang kan få människor att falla i grubblerier om att något i sammanhanget är skumt. Allra skojigast är Kjöllers text där hon bedyrar att namnet Svenska kyrkan inte har något med invandrarfientlighet att göra! Man tar sig för pannan och om någon icke-svensk läser det lär hen bli förbryllad. Hur orkar människor grubbla svarta tankar om bagateller? Energislöseri i onödan!

        • Judith Fagrell says:

          Att Svenska kyrkan heter som hon gör är just för att det handlar om Kyrkan inom Sveriges rike, det var precis det som jag hävdade i inlägget. Namnet är inte ett problem, vilket jag också betonade, utan det som är problematiskt är enligt min mening förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten, både historiskt och idag.
          Om du läser inlägget igen så tror jag att du ser att jag inte heller menar att det är något ”skumt” med det svenska i Svenska kyrkan, utan den enda som försöker få det till något skumt är Jimmie Åkesson och SD. Dessvärre är det just sådana tilltag (som SD´s utfall) som gör att vi som har intresse för Svenska kyrkan måste lägga energi på att tränga djupare in och klargöra vad som är vad i både den kyrkliga traditionen och organisationen.

          • kristoffer cederberg says:

            Om den inte hetat Svenska kyrkan skulle alternativet vara Sveriges evangelisk-lutherska kyrka. Varför beteckningen Svenska kyrkan skulle förknippas med staten är också obegripligt.

            I livsmedelsaffären har man under sommaren sett skylten ‘svenska jordgubbar’ vid fruktdisken. Ingen människa förknippar det specifikt med svenska staten eller f.d. nationalstaten Sverige. Skylten talar om att jordgubbarna är odlade i Sverige. Inte märkvärdigare än att Svenska kyrkan verkar i Sverige.

  2. Rolf Larsson says:

    Tja, Svenska kyrkan är en inarbetad benämning, rätt kort och koncis om en kyrkan som verkat i det här klandet i ett tusen år, reformerad sedan fem hundra år.
    Alla andra föreslagna benämningar blir långa och invecklade och dessutom svårförståeliga för ”vanligt folk!”

  3. Pingback: Människor och tro – Frimodig kyrka

  4. Miriam says:

    Jag tror dessutom det är så att ett mindre samfund (ca 30 pers enligt wikipedia) redan använder sig av namnet ”Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige”

  5. Klaus S says:

    Undrar om det stämmer, att ”Svenska” framför ”Kyrkan” bara har haft något slags praktisk betydelse. Nationell Identitet var väldigt politiskt korrekt under lång tid, och i boken ”Folkkyrkans gränser” av Thomas Ekstrand, berättas om teologerna Eklund, Hultgren och Olsson som uppfattade det svenska folket som en ”skapelsegiven gemenskap” och att kyrkan representerar ”frälsningen i Kristus given åt denna gemenskap”. Kyrkan och Folket (med väldigt stort ”F”) var i princip ett och detsamma.

    • Judith Fagrell says:

      Nej, naturligtvis var det inte bara av praktisk betydelse. Det fanns, precis som du antyder, många motiv till valet av just namnet ”Svenska kyrkan”. Men det var praktiska skäl som låg bakom att behovet av ett särskilt namn uppstod. Alltså att det fanns ett nytt behov av att definiera vilket av de av staten godkända kristna samfunden man talade om.

Lämna ett svar till kristoffer cederberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>