Orsak och verkan

Lögn-förbannad-lögn-och-statistikEn av de knepigaste filosofiska frågorna är den om orsak och verkan. Kan vi säga att det finns ett samband mellan handling A och handling B, så att A orsakar B? Eller råkar de bara inträffa i följd så att det verkar så?

Det jag egentligen talar om är förstås kyrkovalet. Orsakades SD:s framgång av den kampanj som främst S men även andra förde? Eller var den ett utfall av en allmänt bredare opinion för SD? På samma sätt – orsakades det högre valdeltagandet av kampanjerna? Eller var även det ett utfall av andra orsaker?

Här är det intressant att lyfta några absoluta tal, som kontrast till de procentsiffror vi ofta talar om. Och ja, här kommer mycket siffror nu…

1. Nej, valdeltagandet ökade inte med 0,8%. Det ökade med 0,8 procentenheter. Det motsvarar en faktisk ökning (förändring delat med ursprung, 12,7-11,9=0,8, 0,8/11,9=0,067…) på 6,7%. Alltså 6,7% fler än förra gången röstade.

2. När vi talar om valdeltagande och procentandel av röster måste vi hela tiden också minnas att antalet röstberättigade har förändrats. 2009 var 5,658 miljoner röstberättigade. 2013 var det 5,453. 205000 färre var röstberättigade. Hela valkåren har blivit 3,6% färre. Antalet avlagda röster ökade något (inklusive ogiltiga), från 672 tusen till 692 tusen. Då får vi en ökning i antal röstande på 2,9%.

Vi kan alltså komma fram till att antalet röstande har ökat med antingen 2,9% eller 6,7% beroende på hur vi väljer att se det. Som antal röstande eller som andel av de röstberättigade. Oavsett hur vi räknar är det fortfarande en skrämmande liten andel av medlemmarna som bryr sig om att rösta.

SD å sin sida ökade från 18 815 till 40 288 röster. En ökning med 21473. Förlänger man titten bakåt ser man att de 2005 fick 11 877 röster, och 2001 6 922 röster. I grova drag har SD fördubblat sin svenskkyrkliga valkår varje val. (se kyrkoval.svenskakyrkan.se för alla siffror)

Om vi gör en motsvarande koll på SD under riksdagsvalen från 2002 till 2010 ser vi i grova drag även där en fördubbling för varje gång, från 76 300 till 162 463 till 339 610. Det betyder också att vi verkligen inte sett något ”man ur huse” för SD-väljare i kyrkovalet. Om SD kunde få iväg halva sin väljarkår till kyrkovalet skulle de vara näst största nomineringsgrupp. SÅ prioriterat verkar inte kyrkovalet vara. (siffror från sv.wikipedia.org, artiklarna om riksdagsvalet 2010 osv)

Betyder det här ca 700 000 röster på SD till riksdagen 2014? Och 80 000 i kyrkovalet 2017? Nej, man ska noga akta sig för att förlänga kurvor i samma riktning som de hittills gått. Men det tål att tänkas på vilken verklig effekt kampanjerna inför kyrkovalet hade. De negativa (i bemärkelsen mest fokus på motståndarna) kampanjerna tycks ha påverkat valdeltagandet. Marginellt. Men det har inte haft någon genomgripande effekt på den andel röster SD fick. Möjligtvis har det mobiliserat SD-väljarna lite extra. SD har dock följt samma trend som tidigare, och samma trend som riksdagsvalen historiskt sett har uppvisat.

I mina ögon befinner sig kyrkan i lite av en partipolitikens babyloniska fångenskap, där trenderna i samhället avspeglar sig på kyrkovalet. Ur vilken vinkel jag än betraktar frågan, kommer jag till samma slutsats: Vi måste hitta ett annat system för det kyrkliga styret.

About Pär Parbring

Präst i Skellefteå Sankt Olovs församling. Döpt i Svenska kyrkan, uppvuxen och konfirmerad i katolska kyrkan. Rekonverterade och blev präst. Fortfarande en ganska katolsk lutheran. Snöar lätt in på många saker, allt från enstaka grekiska ord i bibeln till mixtrande med android-mobiler.
This entry was posted in Evangelium, Evangelium kommenterar, Kyrkoval. Bookmark the permalink.

5 Responses to Orsak och verkan

  1. Klaus S says:

    Jag tycker också att detta med sekulära partier i kyrkans styre är mycket underligt, men:
    1- Om de partipolitiskt obundna får egen majoritet, kan de då ändra det nuvarande systemet?
    2- Hurdå? De kan väl inte gärna förbjuda kyrkomedlemmar att ställa upp som riksdagspartierna x eller y eller styra dessas samarbete med sina sekulära grenar?
    Om den nuvarande ordningen inte kan ändras från ovan (biskoparna genomför en kupp…) så är det väl nerifrån medlemmarna som en ändring kan ske, genom att sekulära partier inte får några röster? Eller?

    • 1. Ja, naturligtvis. Men det verkar inte ske.
      2. Biskoparna har ingen makt att genomföra en kupp. Och kan inte gripa den heller. Det krävs en bred vilja tvärs igenom kyrkan, tycks det som. Vi kan bilda opinion för det. Förhoppningsvis är det då en tidsfråga innan även t.ex. socialdemokraterna får en majoritet för att ändra sitt förhållningssätt till kyrkan.

  2. Klaus S says:

    Det förstås: de sekulära partierna kan sluta med ställa upp, så som moderaterna har gjort.

  3. Per Ulvestig says:

    Underbart att se att någon tar statistiken på allvar!
    Det gläder mitt hjärta att läsa din valanalys.
    För min del är ju tolkningen att det var 2,9% ökning av valdeltagandet det som känns naturligt eftersom jag vill se människor som individer istället för kollektiv. De 6,7%:en får styrelserna glädja sig åt (om de nu inte var nöjda med 0,8%…)

    När det gäller SD borde de ju ha svårare att få väljare i kyrkovalet. Som missnöjesparti har de ju en helt annan konkurrens här, eftersom alla nomineringsgrupperna verkar se sin viktigaste fråga som missnöje i relation till någon annan ;-). Kyrkovalet kanske får fram en annan ”typ” av SD-röster än vid de världsliga valen?

    • Hm, vilken typ av SD-röster tänker du att det är i kyrkan? Vad driver folk till det? (jag kan föreställa mig många olika orsaker till att folk röstar på SD förutom allmänt missnöje, men jag undrar vad du tänkte på här?)

      Framförallt kan man ju tycka att SD skulle ha svårare att få röster i kyrkovalet än i riksdagsvalet för att kristna per kilo kroppsvikt borde vara mindre lagda åt främlingsfientlighet (Gal 3:28 osv). Sen vet vi ju att medlemmar i svenska kyrkan har väldigt olika sätt att förhålla sig till det där med tron…

Lämna ett svar till Klaus S Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>