Vart tog Jesu födelse vägen?

Jag ser om ”Historieätarna firar jul” på SVT Play. Det kan ni också göra, en dag till ligger avsnittet där med fullspäckad infotainment om svenskt julfirande från 1400-talet fram till idag. Maten står förstås i centrum men kläderna är lika noggrant utvalda. Erik tar av sig kalsongerna under hosorna för att det ska vara historiskt korrekt.

Men vart tog i så fall Jesu födelse vägen?

Även om det förekommer flera gånger att kristendomen omnämns i programmet så får vi egentligen aldrig se något historiskt kristet firande. Snarare känns historien rensad från kristna seder, liksom i efterhand sekulariserad på ett rätt märkligt sätt. Jesu födelse var ju på sin tid rätt central i Sverige, så säger åtminstone historikerna som är med, men i SVT:s historieprogram får vi inte se att det var så eller hur det gick till. Helle Klein dyker upp i en galleria och säger några iockförsig kloka ord om hur givandet i vår tid blivit till ett totalt fokus på prylar, men scenen är konstruerad, det liknar inga typiskt svenska traditioner att göra julspel i ett köpcentrum.

Jag vill inte gnälla; jag gillar verkligen Historieätarna och missionera kan kyrkan göra själv, det är inte teves uppgift. Men det som saknas här är inget perifert i det svenska historiska samhället. Snarare än att man inte hunnit med att skildra den kristna julen har man alltså valt att inte göra det, och det tycker jag som en historie- och samhällsintresserad medborgare är intressant. Hur såg egentligen vardagen ut för en vanlig svensk för fyrahundra år sedan i förhållande till kyrkan, måste man gå dit, tände man ljus, läste man nån bok? Vad är det som skilde sig så mycket från vår tid förutom att de flesta idag har mer att äta? Vet inte.

Jesus blir elefanten i rummet. Gröten vet vi mycket om efter att ha sett programmet, om kyrkan, julen och svensken nästan inget.

jul_historieatarna992

About Sofia Lilly Jönsson

Musikvetare och kulturskribent i Stockholm, chefredaktör och ansvarig utgivare för Evangelium. Döptes en månad gammal, förstod varför trettio år senare.
This entry was posted in Evangelium kommenterar. Bookmark the permalink.

16 Responses to Vart tog Jesu födelse vägen?

  1. Alma-Lena says:

    Ja, de säger att de ska tala om de känslor som hade med julen att göra och de lyser ju med sin fråbvaro. Såg det här programmet först nu, med din text i förförståelse, men det är verkligen tydligt att man undviker detta. Medeltidens stora kärlek till mamma Maria nämns knappt tex. Man förklarar inte heller varför påsken är viktigare än julen. Känns kristofobiskt och oerhört ohistoriskt är det att vara så skräckinjagad av kristen tro. Naturligtvis ska det väl vara anakronistiskt men lite fånigt att vara det på det sättet just när man firar jul.

    • Sofia Lilly Jönsson says:

      Det som sägs vara störst är inte med. Ja, det är underligt. Men kristna hjälper inte till när de gör en sån här sak till en fråga om tro. Det är faktiskt inte poängen.

  2. Klaus S says:

    Out of sight – out of mind.

  3. Lars Nilsson says:

    Enligt vad jag läst var det ganska generöst med ledighet på katolsk tid människor fick ledigt för att fira olika helgon och vid julen var det 4 dagar fritt, man vakade på nätterna, bad och läste biblen. på juldagen hölls tre mässor då som nu midnattsmässa,julotta,högmässa. Finns lite noteringar bevarade från en gamal biskop som hette Hans brask född 1464 om hans julmat som var lutfisk.olika fiskrätter och skinka och sen drack han öl till det. Men antar att ”vanligt” folk inte hade det så lyxigt som biskopen men har läst att man försökte få tag i färsk mat till julen istället för det saltade och rökta som annars var vanligt under vintern.

    Måste man gå dit frågar du, Enligt 1686 års kyrkolag kunde man råka ut för kyrkotukt om man försummade gudstjänsten fast då är vi rätt långt fram i protestantisk tid, man satte även ut vakter har jag läst för att hindra folk att tända ljus vid gamla heliga källor och liknande platser, tydligen brydde man sig inte så stenhårt under katolksk tid, har därför mina misstankar att man inte straffade folk som uteblev från gudstjänsten på 1400-talet. Kan annars bara hålla med Alma att mor maria var viktig på runstenarna från ca 1000 talet dyker hon upp som ”guds moder” vid den 1100-tals kyrka jag arbetar står följande på en av kyrkklockorna från 1400-talet:
    Var hälsad Maria, full av nåd, Herren är med dig, välsignad är du bland kvinnor : under herrans år 1456 : och välsignad din livsfrukt Jesus Kristus amen.

    • Lars Nilsson says:

      p.s ska tillägga att med uppdelningen av katolskt/protestantiskt menar jag inte att det ena är bättre än det andra utan att möjligheten för kyrkan att sätta sig på dom som inte passade in var större på senmedeltid och renässans tid, Historikern Dick Harisson har nämt det några gånger jag förmodar att det är så pga den makt kyrkan skaffade sig över tid och i senmedeltidens,renässansens enhetssamhälle eftersträvade man en kung en tro, kyrkan blev också en megafon för makten…kanske därför också jesus blev en elefant i rummet det är ett svårt ämne för svårt för ett program som ska vara ett lättsamt underhållnings program :)

      • Sofia Lilly Jönsson says:

        Tack!!

      • Jonas Nilsson says:

        Dick Harrisons ingång i medeltidsmentalitet tål att diskuteras. Uppdelningen katolskt/protestantiskt är lite anakronistiskt.. Tanken att kyrkan skaffade sig ”makt över tid” har vi hört alltför många gånger. Tidsföreställningen växte fram under senrenässansen. Man kan lika gärna säga att kyrkan gav tidsrum för människor att vila i. Då firades jul i åtminstone fyra dygn! Sådana tidsrum man inte hade haft innan. Nuförtiden viks två lediga dagar åt arrangemanget. 1951 beslutar vi om principiell frihet att välja det tidsrum man vill leva i. Men frågan är i högsta grad relevant för en historiker att ställa – hur ser egentligen den frihet ut idag som vi föreställer oss att man inte hade då? Vilka alternativ till ”julfirande” erbjuds idag? Dick Harrison m.fl. får nu anledning att i första hand lyfta fram andra livsåskådningstraditioner och göra dem rättvisa. Var det det programmet handlade om och inte så mycket om historia i egentlig mening?! (Jag som tror att det fanns en historia!)

        • Lars Nilsson says:

          Håller med dig Jonas, medeltiden är jag barnsligt förtjust i :) och uppskattar musiken tornespel medeltidsmarknader m.m så jag ställer mig frågande till mycket av vad vissa historiker menar är ”the dark age” idag mäter man sådana saker som livslängd,pengar mm som mått på hur bra ett samhälle är men man ser förbi sådant som livs kvalitee, själv tror jag att medeltids människa i många avseende hade ett bättre liv än nu tids människan. Sofia frågade om man var tvungen att gå till kyrkan och det var man ju enligt kyrkolagen som kom 1686 och även sånt som kyrkstötar kommer ungefär vid denna tid och förbud att lämna kyrkbänken för att se till sina hästar utanför kyrkan, häxbränning och annat trist. Någonform av förklaring måste ju ges då varför kyrkan hårdnade under denna tid, nu är jag varken präst eller historiker utan förklarar så bra jag kan /tror utifrån min ringa kunskap i ämnet :) tror att många av dom här tråkiga sakerna gjorde att man i programmet lät bli att försöka beskriva kristentro under medeltiden som lätt kunde bli problematiskt och programet anmält om man trampat på någons tår. Jag tror därför man skippade .

          • Sofia Lilly Jönsson says:

            Det är en intressant teori, Lars. Kyrkan och vi kristna gör ju inte alltid den bästa reklamen för kristendomen själv.

  4. Peter Lundborg says:

    Även jag har uppskattat Historieätarna, inte minst för att de yngre i familjen har gillat programmet och fått en bra ingång i svensk historia. Men Historieätarna firar jul blev en besvikelse just för att man helt tappade bort en så stor del av den medeltida kulturhistorien. Professorn och biskopen Jan Arvid Hellström skriver i den bok som blev hans sista, ”Vägar till Sveriges kristnande”, att den utdragna process då vårt land kristnades inte handlade så mycket om ”hjärtats omvändelse” eller ”trosskifte” i intellektuell mening utan mer som rätt, rit och sed. Något som på medeltiden präglade hela samhället. Utifrån sin forskning skriver Helleström: ”Den medeltida religionen är ingen söndagskristendom utan ett fundamentalt inslag i människors liv, försörjning och kamp för tillvaron. Snart sagt alla vardagliga händelser är inneslutna i Guds och kyrkans skygd.” Frågan är varför denna historiekunskap valdes bort?

    • Sofia Lilly Jönsson says:

      Frågan är om inte detta är en av orsakerna till att julprogrammet inte var riktigt lika bra som de tidigare varit. Man kan faktiskt diskutera helt från ett estetiskt perspektiv med argumentet att en botten saknades och gjorde programmet rangligt.

  5. Tänkte på Inger Hammars begrepp religionsblindhet när jag såg Historieätarna firar jul. Hammar använde begreppet för att peka på en förbisedd faktor i tidigare forskning om den kvinnliga emancipationsprocessen. När religion är en mer eller mindre blind fläck på (med)vetandets karta blir analysen därefter. Men i fallet med infotainmentprogrammet Historieätarna är jag inte så förvånad. Det är mycket ”entertainment” och väldigt lite ”info”, för att uttrycka sig försiktigt!

    • Sofia Lilly Jönsson says:

      Men de är ju noggranna med maten och kläderna, som sagt. Jag upplever det som att de har gjort en rätt stor research. De kan ju inte ha missat kristendomen under gångna tiders jular – de måste bara inte ha velat ha med den.

      • Jag var medvetet spetsig i min förra kommentar, och om sanningen ska fram så såg jag första säsongen av programmet med viss behållning. Håller med dig, researchen förefaller god, men det är också svårt för mig som lekman att avgöra om det förekommer brister eller direkta felaktigheter. På mina blinda fläckar är jag ju just blind. Och jag gillar förvisso både mat och historia, men någon måltidshistoriker är jag inte. Mitt samlade intryck av Historieätarnas första säsong är dock att man delvis försitter en gyllene chans till verklig och rolig folkbildning. Det kronologiska berättandet är sönderbrutet, vilket gör det svårare att se utvecklingslinjerna (om man inte använder SVT Play och styr upp kronologin själv vill säga). Att mellan programmen hoppa från stormaktstiden till 1970-talet och tillbaka till Oskariansk tid är i sig effektfullt, men mycket går också förlorat genom denna kontrastverkan. Berättandet i serien är dessutom väl anekdotiskt och förenklat, men jag inser ju givetvis också att utrymmet för det komplexa är begränsat i timslånga program. Fast det jag har svårast för är när det som skulle kunna vara underfundig infotainment hemfaller till ytliga tramsigheter. Det sista gäller givetvis inte hela serien och alla inslag, men det finns en besvärande tendens till trams som gör mig ganska mätt (där fick jag till det). ”Erik Haag dansar flashdance” på Historieätarnas hemsida vittnar på ett bra sätt om att ”info” tyvärr får stå tillbaka lite för mycket för ”tainment” i produktionen: http://www.svt.se/historieatarna/

        • Sofia Lilly Jönsson says:

          De balanserar helt klart på gränsen till trams, men det är ju det som gör det bra också. Men tror du att det är orsaken till frånvaron av kristendom i julprogrammet?

          • Jag tror det handlar om viss okunskap om hur genomsyrat dåtidens samhälle var av riter och bruk kopplade till kristen tro, i kombination med ett medvetet val att inte utforska just detta på djupet utan istället låta annat hamna i förgrunden. Programmet fokuserar förvisso på just mat och måltider i ett historiskt perspektiv, men i många andra avsnitt tillåts ju olika sidospår ta rätt stor plats. Mot denna bakgrund är det märkligt och beklagligt att det historiska kristna julfirandet inte får något utrymme.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>